Öva nu
Hoppa rakt in — vi väljer det bästa verbet baserat på dina framsteg
Linguarudos tips
Tyska har två huvudtyper av verb: svaga (regelbundna, lägger till -te i preteritum) och starka (oregelbundna, vokalväxling i preteritum).
Om German-böjning
Tysk verbkonjugation
Tyska verb delas in i två grundkategorier: svaga (regelbundna) och starka (oregelbundna). Svaga verb bildar preteritum genom att lägga till -te + personändelser, medan starka verb ändrar sin stamvokal (Ablaut) — ett mönster ärvt från urgermanskan som engelskan delar i verb som sing/sang/sung.
De tre hjälpverben: "Sein" (att vara), "haben" (att ha) och "werden" (att bli/ska) är pelarna i tysk verbgrammatik. "Haben" och "sein" bildar perfekttempus, medan "werden" skapar futurum och passiv form.
Separabla prefix: Många tyska verb har separabla prefix (an-, auf-, aus-, ein-, mit-, osv.) som lossnar i huvudsatser: "Ich stehe um 7 Uhr auf" (Jag stiger upp kl. 7). I bisatser och infinitivkonstruktioner återförenas prefixet.